Och det var det där så kallade tålamod!
nä… Jag måste öva på det. tålamod ! Uschhhhh! Som ett ivrigt barn innan julafton, har jag inatt vaknat fram och tillbaka, jag har blivit arg som ett barn som inte får det den pekat på och jag har grinat som en 6 månaders bäbis!
Dessa känslor och otåligheten får mig att i efterhand skratta!
På ett dygn hinna med att känna så otroligt Mycket, glädjerus, rädsla,ångest, kärlek, uppgivenhet…..
Helt ofattbart!
Men som mamma säger : men du gråter ju för allt….
Haha ja men jag får iaf ut det