”Tro hopp och kärlek”
… dessa väldigt viktiga ord har vart med mig hela mitt liv. Men det är inte fören de sista åren dem började ge mig en betydelse, mer djupt. Men något så djupt är ändå så enkelt.
Du är vad du tänker, du blir vad du utstrålar.
ibland behöver vi även gå in på djupet och rota upp gamla minnen, gammalt groll som vi i min familj säger… för att få en fattning om vad vi egentligen bär på för spärrar. Vissa har jätte mycket traumatiska minnen som speglar sig i dig och detta går att jobba bort. För att få leva mera fritt, enkelt, ostört, opåverkat. Att inte behöva vara ledsen, rädd eller orolig.
Jag började gråta i morshe, när jag promenera, pratade med mamma. (Som är den absoluta stöttepelaren för mig.) Hon gnatar o tjatar o upprepar saker för mig och har gjort hela mitt liv. Så påminde hon mig om en dikt : som hon gav mig när jag var mindre… tror det var på min konfirmation eller När jag fyllde tonåring 🙂
” Nyss var du liten och gick här hos mor, nu ska du snart ut i världen vandra, minns då mors goda råd ; var vänlig och god i mot andra”
idag lever jag som hon lärde mig, det är jag tacksam för. Minns alltid detta… var vänlig och god emot andra, men låt aldrig någon utnyttja dig. Den som utnyttjar din godhet, förtjänar den inte heller 🙂
Det kommer tecken till mig varje dag, i tuffa tider, vi alla har vi upp och ner, vi kanske sitter på undanstoppade känslor, vi kanske inte kan hantera dem känslor vi har i oss. Men det är ok. Låt det ta tid. Att ha tålamod.
tack!