Reflektioner 23/2
”Att vara med sig själv är enkelt för mig, men att åka bort själv och leva 7 dagar med sig själv utanför allt man har – är större än jag trodde”
Podcasten har en mening.
Min intuition – jag börjar inse att Podcasten var meningen.
Det skulle hända. Det växer verkligen fram sakta och gäster jag tagit kontakt med helt ovetandes av vad dem kommer att ha för betydelse här nu i snar framtid, ljuset börja gå upp för mig. Wow. Allt jag kan säga är att ha tillit till intuition, lyssna på din mage, för när du väl tar ett beslut, tar kontakt av en person du dras till, du bara vet! – 3 personer som kommer gästa framöver, var på ren intuition. Jag visste inte alls vilken betydelse dom skulle ha, hur dom skulle kunna fylla podcasten på bästa sätt, men min känsla av att dem kommer ha en stor betydelse var rätt. En av dem tror jag kommer explodera i media, en andra växer i media i detta nu i aktuella frågor och tredje besitter hög kunskap om skönhet på precis den nivån jag vill nå ut med inom skönhet och hälsa, precis den filosofi jag vill förmedla. Och det sist nämnda gav mig en ” woooohow wtf is this real” känsla. Du som inte tror på att intuition existerar, tror varken på dig själv eller att du är levande. Haha.
Till min personliga utveckling?
Jag blir bara lugnare och känner mig starkare, redan första dagen. Jag kämpar konstant med att inte känna mig uttråkad och lite panik över vad jag ska göra.
Det känns redan som att jag vart här en vecka, dagarna är super långa, men det måste ju vara för att jag lever i nuet, att jag tar vara på allt och har mobilen allt mindre. Jag upplever, ser, njuter, andas, jag strosar runt, jag äter lunch och njuter av det jag äter. Det är häftigt. Jag läser 2 böcker om vartannat, ena en ljudbok ”fördel adhd” och den andra en blädderbok ”Uppkopplad, urkopplad, avkopplad” och jag lär mig massor.
Bara en sån sak som att vara beroende av sin smartphone, vilket alla verkar vara mer eller mindre, hur mycket dödskrollet tar vår tid, att vi spenderar 1/3 av vår vakna tid i skärmen.
Men mer om det senare…
Så ja, kanske är dagarna längre och känns mer då jag valt bort telefonen och är mer. Jippi, vilken lycka.
Vad har då hänt de senaste 2 åren?
Jag var rätt så psykiskt nedbruten för 2 år sedan då jag hade tagit allt för stort ansvar för en annan människa, jag var helt enkelt utpumpad och utbränd. Men stod ändå upp och jobbade på, dock hade jag ingen som helst lust att jobba och kände nästan att jag ville sluta som frisör, vilket är helt sjukt att höra för jag älskar ju mitt jobb och trivs ju som fisken i vatten.
Så min resa med att börja blicka inåt, i mig själv började då.
En väldigt vacker resa, men inte lätt. Det gör både ont och är smått spännande att få reda på en hel del om både en själv och andra. Att börja respektera sig själv och sätta stopp för att människor får utnyttja en, att inte tillåta manipulation mer.
För nånstans så tillåter du ju det själv, dock omedveten, för det du inte är medveten om eller känner till, kan du inte heller göra nå åt. MEN PANG säger de, och styrkan finns ändå där och jag var villig att göra en förändring. DET NOG NU.
På den vägen är det… Allt detta är en grund och en långvarig utmattning som är anledningen till att jag är här nu, en vecka på Gc.
Puss